lovemymuscles.blogg.se

När jag har rätt flow på gymmet då kan man likna träningen med meditation.

Jag går in i mitt inre, andas med kroppen, hittar mig själv på ett djupare plan. Det kan låta flummigt, men det är fantastiskt. Det kan vara därför som jag gillar att träna ensam, då kan jag verkligen hitta den där platsen inom mig. Då plockar jag fram sidor hos mig som annars ligger dolt av inbillade föreställningar om mig själv.

Jag gillar det, jag blir harmonisk.

Men när jag inte når den där platsen på någon dag då tappar jag bort mig själv, huvudet blir fyllt av tankar som bara snurrar och jag glömmer bort att ge mig själv den där klappen på axeln och ett  "fy fan va jag är bra", det är i dom tillfällena jag behöver stanna upp. Ge mig själv en andingspaus, se mig själv utifrån och hitta glädjen med allt. Hitta lusten, gå till gymmet, bara göra det som känns rätt. Träna det som vill tränas, då hittar jag tillbaka, då kan jag redan ut knutarna i mitt sinne och finna mig själv igen.

 

Nu är jag inte alltid såhär komplicerad, jag gillar faktiskt att träna ihop med andra också. Det ger andra slags kickar, dessutom kan man ju alltid lära sig massa nya saker av att träna med andra.

Sålänge jag lyssnar till min kropp och mitt inre som hela tiden ger mig signaler om vart jag borde vandra så funkar det, det handlar om en balans, hela tiden.

 

PZ

Morgonpasset blev inte alls som jag hade planerat, jag hade ingen ork, ingen gnista och var mest sur och jobbig.

Kände mig fet och inte stark och oslagbar som man ska göra när man glider omkring därnere.

Jaja, det blev inga maxningar i böjen men jag hittade pumpen tillslut, när jag körde bröst. Då började hitta mig själv igen.

Jag har just nu en lite nyförälskelse i bröst, jag vill bygga och hittar kontakten.

Då är det bara att köra på.

Längesen jag verkligen bänkade på riktigt, har mest kört lutande hantelpress. Så idag började jag smyga igång inför maxning, körde 5 på 60 kg. Så med lite finjusteringar ska jag nog kunna hitta en fin maxning om nån vecka.

 

Med tanke på att huvudet inte alls hjälpte mig idag och jag mest gick runt och surade måste jag nog köra ett till pass ikväll, såhär kan man ju inte börja veckan.

 

PZ

Under ett av mina samtal med mina pensionärsgympolare fick jag mig en riktig aha-upplevelse.

Eva och Krister är otroligt vältränade, dom gymmar ett par gånger i veckan. Dom cyklar, åker skidor och promenerar. Dom håller igång helt enkelt.

Dom är alltid positiva och blir alltid glada när dom ser mig, frågar om familjen och hur det går med träningen. Dom peppar mig och pushar mig.

Så sist när jag kom in där, lite för ofokuserad och opepp men ändå glad och pratsam. Då berättade jag för dem om hur förvirrad jag känner mig kring min träning, att jag vill så mycket, saker som stretar åt olika håll. Jag vill bli bra på det och det och det... De blir liksom inget av nåt till slut, visst jag blir vältränad och mår bra men jag blir ju aldrig BÄST på nåt!

Då skrattade dom och sa att det är ju det som är det viktigaste, att man mår bra och rör på kroppen, att man får en kontinuitet på träningen för att som dom nu leva ett friskt och starkt liv även när man blir pensionär. Kunna använda sin kropp hela livet!

Det fick mig att tänka till och sluta få panik över min förvirring, för i slutändan gör det ju ingenting att jag inte blir bäst på nåt sålänge jag gör vad som är bäst för min kropp i det långa loppet.

 

Tack mina fina vänner <3

 

PZ

När en tanke väl har grott sig fast kan man inte bara släppa den hur som helst...

Jag hade redan igår tänkt att det där med fredagscirklar va ju riktigt härligt, under dagen idag på jobbet har jag gått och klurat på va man skulle kunna hitta på för skojiga cirklar. Men tröttheten har varit ett stort orosmoln men jag känner mig själv vid det här laget, har jag väl börjat fundera så kan jag inte svika mig själv. Då är det liksom bara att köra på.

 

Så, med andra ord fann jag kraft nånstans ifrån och körde ett kvällspass härhemma på 46 min.

Planen var att få med mage, axlar och armar så passet blev såhär:

 

Klockan 10/sida

V-ups med viktplatta 20 st

Rotation med hantel 10/sida

Maghjul 20 st

Armbåge-knä 10/sida

Axeldrag mot hakan 10 st

Sittande hantelpress 10 st

Hantellyft utåt 10 st

Hantellyft framåt 10 st

Framåtlutad hantellyft 10 st

Bicepscurls 10 st

Tricepspress bakom huvudet 10 st

Sen pumpade jag ur de sista ur armarna med massa reps med gummiband och avsluatde med hantlarna igen 1 set.

 

Nice avslutning på veckan, hello helg!!

 

PZ

 

 

 

Trött som en gris... Men jag har gjort mitt om jag inte får kraft nånstans ifrån och får för mig att göra nåt mer...

 

Körde morgonHIITen på gymme innan jobbet. Den är så sjukt skön, man kan heller aldrig bli för fit för den, för man kan alltid öka hastigheten eller lutningen ju bättre man blir. Den är såklart hämtad från Bill Phillips, fast då från hans "Transformation".

Hela HIITen tar 25 minuter.

1: Man går 2 minuter

2: Sen joggar man 2 minuter (eller går snabbare om man inte är där än, de vill säga vid jogg)

3: Sen sprintar man i 1 minut.

Detta gör man 5 gånger.

 

Det viktiga är att man vid 2:an får upp pulsen lite, men man ska fortfarande kunna föra en konversation och att man vid 3:an verkligen spurtar, tar i så att man dom sista 15 sekunderna önskar att man kunde få dö typ.

Sen när man kommer tillbaka till 1:an ska man gå så sakta att pulsen kommer ner så mycket det går, riktigt lågt alltså. Måste man hoppa av bandet en stund går det också bra, men man ska ändå vara redo att jogga efter 2 minuter igen.

Man ska köra hårt, men självklart råder sunt förnuft, blir man väldigt yr ja då kanske man kör lite för hårt ;).

 

Jag tycker om att köra så att i dom 2-3 sista spurtarna så kör jag på maxlutning de vill säga 15 och behåller mitt joggtempo, de tar sjukt skönt i röven! Och pulsen skjuter upp direkt. Här kan man leka runt hur mycket som helst.

 

Jo en sak till, ha aldrig bandet på 0 i lutning, då går bandet åt dig. Utan höj den till minst 1, då är det som att gå utomhus.

 

Ja just ja, detta kan man sedan föra över till vilken cardiomaskin som helst, cykel, stairmaster, rodd etc.

Man kan även köra den utomhus såklart.

 

De jag älskar med denna är att hur trött man än känner sig så kan man alltid köra 25 minuter, de känns överkomligt. Dessutom finns det många studier som visar på att sådana här intensiva träningspass ger mer än att nöta mil efter mil i samma tempo. Det sliter mer på musklerna än va det gör nytta att vara ute och springa mil efter mil, ja sålänge man inte har som mål att springa ett maraton finns det ingen anledning att riskera att slita på sina hårt förvärvade muskler. 

 

HIIT är dessutom en överlägsen fettförbrännare!!

Kör hårt, de är sjukt kul!!

 

PZ

 

MMhmm idag kompenserade jag mitt dåliga pass från igår med ett supergrymt pass. Det känns riktigt bra.

Började med knäböj. Kom upp till 95 kg, det kommer nog gå strålande det här.

Sen älskar jag leg extension. Körde rätt många set i den; toppade med 5x65 kg.

Drog av lite bröst idag med då gårdagens bröstförsök inte går att skryta med, då blev jag inte ens svettig.

 

Sen får vi se hur bra jag kommer fixa att fylla på mina energidepåer under dagen om jag kanske tar mig iväg på ett thaipass till kvällen.

 

PZ

En klubb här i stan ska anordna en liten tävling i styrkelyft i slutet av december. Vem som helst får ställa upp, allt är mest på skoj och helt prestigelöst. Det känns som det skulle passa mig, jag är livrädd för tävlingar och allt vad det innebär.

Tror att det är en av anledningarna till att jag får mina pauser inom thaien, så fort det närmar sig dags att tävla då backar jag...

Men jag vill ju så gärna, skulle behöva ett sånt berg att bestiga. Då kanske en sån liten tävling skulle passa mig... har kollat runt lite bland tjejer i min vikt, va dom tar för vikter och jag tror att med lite/mycket träning, fokuserat, ska jag nog ha en chans. Om inte annat har jag ju bara genom att ställa upp vunnit en jävla stor seger för mig själv...

 

PZ

 

 

 

Körde en morgonHIIT innan jobbet, absolut superskönt.

Satt på jobbet och fick en snilleblixt, såklart en cirkelträning skulle bli av till kvällen, varför inte det en fredagskväll...

Skrev ihop ett pass med två cirklar. Tänkte att halv sju skulle bli en bra tid att starta.

 

Brukar göra så, börja bearbeta sinnet och kroppen på vad komma skall, att det liksom inte finns nån återvändo då.

Helst ska man även nämna det för nån, då kan man ju inte bara strunta i det sen när tröttheten slår till och soffan lockar mer än svetten...

 

En annan bra tanke jag brukar tänka på är känslan man får efteråt, den är obetalbar. Man känner sig bäst, oövervinnlig, grym helt enkelt! Den känslan alltså..

 

Passet blev av, 46 minuter tog det och jag känner mig AWESOME!

 

Cirkelträningar är så sjukt roliga, lätta att få till i hemmet och lätta att alternera. Låt fantasin flöda!

 

Jupp, nu är det helg!

 

PZ