Länge leve helgen..!
Vi knotar på, veckan blir till helg.
Allas önskan, å till helgen-
då minsann ska man vara med familjen,
då minsann är vi lyckliga,
då minsann stressar vi inte,
då minsann unnar vi oss - massor av god mat och godis och snacks.
För det är vi värda, det är ju ändå helg och vi har jobbat och gjort oss förtjänta av det, det är ju det som gör oss lyckliga!
Den grå massan av dagar som rinner förbi oss i veckorna förvandlas till ett rosa skimmer av förväntningar och lycka...
Det är så det känns iallafall, hela veckan, för dem flesta av oss...
Men så kommer helgen och den där lyckan som skulle komma med den infinner sig liksom inte riktigt, fredagsmyset gör oss mest uppsvällda i magen, maten står oss upp i halsen och godiset får blodsockret att rusa upp i taket och sedan störtdyka ner i mörkret och med sig drar det med oss.
Man vaknar på lördagen med en stor sten i skallen och kroppen värker och lyckan kommer liksom aldrig...
Man måste fortfarande göra alla de där måstena fast nu med en sockerbaksmälla utan dess like. Det blir liksom aldrig roligt, inte på riktigt...
Sen kommer kvällen och då kommer suget igen, sockersuget, den djävulen som har satt klorna i oss...
Som viskar, det blir bra bara du äter lite mer, lite mer, lite mer...
Sen ligger man där i soffan igen, och ångesten kommer krypande ungefär samtidigt som illamåendet...
Men så tänker man att vafan jag har ändå ätit så mycket skit den här helgen att några bitar till gör ingen skillnad- detta trots att magen står rakt ut och man egentligen inte borde få i sig en bit till....
Men ärligt talat hur bra mår man egentligen av det här... ?
Lyckan kommer först, vi måste finna den inre friden, den inre lyckan, lycklig ska man vara i alla stunder, vad man än gör, vad är det annars för mening med livet.
Borde inte meningen med livet vara just det, att vara lycklig alltid!!!
Sen menar jag inte att man inte ska kunna äta nåt gott till helgen, men det är sättet det ofta görs på som är oroande, ja jag har också varit där, tro mig!
Man låter sig styras av rädslor istället för kärlek, kärleken till sig själv!
Ta ansvar för din egen lycka, ditt egna liv! NU!
PZ
